Du är där du är nu - inte där du var tidigare

Just nu är jag här. Otränad men pigg och inspirerad tvåbarnsmorsa. Trots att jag inte har sovit en hel natt på god knows when känner jag mig faktiskt pigg och ganska stark, men den där maratonformen är långt, långt borta. 

Det är inte där jag är just nu. Just nu blir jag lycklig över att orka en dryg halvtimmes löpning utan att stanna och gå. Det känns som en seger. Någon gång kommer jag att kunna springa en mil, bara sådär utan någon vidare ansträngning, någon gång kommer jag att springa halvmaraton och maraton igen. Några lopp har jag inte planerat in ännu, men det kommer säkert. Känner mig inte lockad av den där tidsjakten som det ofta blir, men saknar den sociala löpningen… Kan man springa lopp bara för att det är lite kul nuförtiden? 

Om jag ska börja blogga igen har jag inte heller bestämt mig för, blev lite sugen på att skriva bara. Vi får se vad det blir av det!