Igår var planen egentligen att springa långt, kanske hänga på mig det där vätskebältet, ladda ner någon bra bok och bara lufsa mot soluppgången (eller nåt).
Det var bara det att när det väl var tid att springa hade jag redan hunnit med tidig morgon med Lillskrutt, storhandling och lite annat smått och gott. Jag var trött, seg och inte vidare pepp.
Ställa in är aldrig något vidare bra alternativ, det vet jag att jag ångrar. Men ett träningspass har jag nog faktiskt aldrig ångrat. Men segt var det, bara att få på mig kläderna tog en evighet. Sedan satt jag i hallen, twittrade lite och inväntade inspiration....fick två stycken heja och gjorde slag i saken.
Sprang en runda där jag visste att jag skulle möta många löpare, sånt peppar. Sprang inte långt men benen var med mig hela vägen och kändes förvånansvärt lätta. Tyvärr är flåset inte vad det borde vara. Tänk att man kan bli så sänkt av en liten förkylning! Urtråkigt! Nu hoppas jag att jag klarat av mina förkylningar för det här året så att jag kan få fortsätta träna frisk och stark!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att just du hittat min blogg, tack för din kommentar