Formen har ju varit lite sisådär den här vintern, den ena förkylningen har avlöst den andra. De riktigt långa passen har inte blivit av och inte heller tillräckligt många av de där snabba och jobbiga. Men ett helt ok testlopp förra helgen och ett riktigt bra intervallpass i måndags gav självförtroende. Under en timme trodde coachen och jag hoppades hon hade rätt - men jag var inte alls säker.
Skulle starta lugnt men blev tokstressad av att bli omsprungen av alla trots att jag (enligt mina mått mätt) höll ett rasande tempo. Tvingade mig själv att lugna ner det lite men första kilometern blev ändå lite väl snabb. Höll mig runt 6 min/km efter det och kände mig avslappnad och säker. Inte jättetrött men gav ändå tillräckligt. Tänkte inte så mycket på hur folk runtomkring mig sprang, hittade några bra "ryggar" att följa ett tag. Det var lite jobbigt i motvinden men jag kände aldrig att jag "krisade" och var helt slut.
När två kilometer återstod var det fri fart. Nu skulle inga krafter sparas. Det visade sig att det fanns en hel del krafter kvar då dessa två kilometrar blev de klart snabbaste. Grämer mig lite för att jag inte vågade trycka på tidigare men vem vet, då kanske jag hade tröttnat tidigare och inte orkat spurta mot den där snubben på upploppet :-)
Och tiden då? Jo det blev faktiskt under timmen. En bra bit från pers men i alla fall en stabil insats. Jag är nöjd och GLAD över alla fina hälsningar, gillor och favoritmarkeringar jag fått på Twitter, Facebook mm. Har fått "Bra jobbat" från vissa som nästan hade varvat mig om de varit med och sprungit idag men som fattar att en insats kan vara bra även om tiden inte riktigt är det. Jag måste ju utgå från något och jämföra med mig själv och ingen annan. Säger detta lika mycket till mig själv som till alla andra som jämt ska hålla på och jämföra tider! Löpningen blir lite gladare om man inte gör det!
Jag tycker att du gjorde ett väldisponerat lopp, förutom första kilometern ;-)
SvaraRaderaOch ja, kanske att du kunde tryckt på lite tidigare i slutet men samtidigt hade du kunnat krokna som du skriver. Jag tycker att detta var ett stort steg framåt efter alla dina bakslag med sjukdom i vinter. Nu är du på G och med bra träning fram till Varvet så kommer du med all säkerhet vara ännu nöjdare efter det!
P.S. Och man ska inte alltid jämföra sig med "gamla" tider. Skulle jag göra det så skulle jag bli knäckt. Jag jobbar alltid efter de förutsättningar jag har här och nu, inte de som var för två år sen. D.S.
Tack! Det kändes faktiskt riktigt riktigt bra! Med lite rutin och lite fler friskispass ska jag nog kunna putsa tiderna lite :-)
SvaraRadera