Dagens träning!

Den här veckan har varit lite soft och oplanerad. Skönt det ibland. Egentligen hade jag planerat att springa igår men ställde in på grund av ett intensivt regnande. Ska jag vara riktigt ärlig var jag rätt trött också. Tur att jag får två extra dagar ledigt den här veckan. 

Jag var rätt trött i förmiddags också och vädret såg minst sagt osäkert ut men ett träningspass kan inte skjutas upp hur länge som helst. Var hemma själv med han den lille så det blev ett löppass med sällskap. Tog det säkra före det osäkra och packade joggingvagnen med regnkläder, kex, russinpaket, favoritgosedjur och småbilar. Men E var med på noterna och hade inget alls emot att "åka agn" en liten stund. 

Till en början var det väldigt härligt ute. Duggregnade lite lätt men det störde oss inte. Lillen pekade på lastbilar och spårvagnar och verkade hyfsat nöjd. Jag sprang på, kändes bra, hyfsat lätt. Efter drygt två kilometer kom det riktiga regnet. Det vräkte ner, att stanna och ta på regnkläder var ingen idé, vi var redan sjöblöta, så det var bara att vända hemåt. Drog ner solskyddet på vagnen så E var hyfsat skyddad, måste se om vi inte kan skaffa ett riktigt regnskydd. 

Väl hemma hade det naturligtvis slutat regna, men då var vi ju liksom...hemma och väldigt väldigt blöta! Firade en bra men hyfsat kort (4 kilometer) runda med blodpuddinglunch! :-) I morgon lämnar jag vagnen hemma och springer långpass igen, näst sista om allt går som planerat! 

Vad händer sen?

Jag har börjat fundera på livet efter Stockholm Marathon. Jag vet inte om det är ett gott tecken eller vad, men kan inte hjälpa det. Nu vill jag ta mig igenom de där 42 kilometrarna med hedern i behåll... därefter drömmer jag om snabbhet, om muskler, om varma sommardagar perfekta för morgonträning, om ledighet och avkoppling och kanske ett lopp eller två på höstkanten, lite kortare och lite snabbare.

Men det är då och nu är nu! 

Gammal bild, riktigt så här mycket sommar är det inte ännu! 

Dagen efter....

Dagen efter det längsta passet känns kroppen förvånansvärt fräsch. Inga ömma knän, stel rygg, onda benhinnor och annat trams som jag har förstått kan dyka upp. Det enda som känns är en liten ömhet på höger fot, tolkar det som ovana vid skorna. Höger fot är den som svänger inåt mest och alltså den jag har mest problem med. Såklart är jag stel i låren och så men jag tar mig uppför trappan och ner igen utan större problem.

Värre är det med den där knoppen. Fy vad jag känner mig seg. Känner mig som dagen efter någonting helt annat. Men jag lovar, drack bara vatten och gick och la mig klockan 10. Jag måste nog läsa på lite mer om det här med återhämtning. Borde kanske ha druckit något annat än vatten efteråt också, sportdryck? Resorb? Får ta reda på mer om detta till nästa gång.

Således inte mycket gjort idag. Tog en kort promenad med Lillen i vagnen, mest för att få lite luft. Handlade lite...inget spännande, inget att blogga om!

Längsta passet med de sämsta förutsättningarna!

Uppladdningen inför dagens pass var inte den bästa.

1) Personalfest igår men drack cola och gick hem tidigt, helt enligt planen - dock ganska trött.

2). Vaken med febrig och magsjuk E i natt, inte direkt planerat men fick ett par timmars sömn på soffan på morgonen, innan jag satte igång med frukost.

Fyllde på rejält i två etapper. Ville testa magen lite inför maran. Ett test som föll väl ut. Hyfsat bra energi hela vägen och inget magkrångel.

Sprang min vanliga långpassväg, råkade få världens motvind på väg ut så någon fart var det inte tal om. Men det var å andra sidan inte målet.

Drack lite efter 5 km, efter dryga milen tryckte jag i mig en gel och ännu mer vatten, efter 15 km sprang jag några meter till bara för att innan jag vände hemåt igen.

Lika långt till alltså, men jag måste ju ändå hem så det var bara att springa på.

Nu gick det lite lättare ett tag, med vinden i ryggen. Mina snabbaste kilometrar blev faktiskt 18 och 19.

Runt 24-25 började jag tappa igen. Energin började ta slut, fötterna ömmade och baksida lår var rejält stela. Jag fyllde på energi och drack vatten men kom aldrig riktigt igång igen.

Motstod frestelsen att hoppa på spårvagnen och kämpade vidare.

Drygt 30 kilometer stannade klockan på! Jag är grymt nöjd med att jag gjorde det trots dålig uppladdning!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Ibland blir det som det blir....

Kom hem på tok för sent med E för att sätta igång att laga någon ambitiös middag. Tankar på Happy meal och köppizza snurrade i huvudet när jag till sist kom på den där blodpuddingen som låg i kylen! Katching! Sparade både pengar och fick i oss massa nyttigt järn - inte jättekul kanske men helt ok en trött och stressig torsdag!



Blodpudding, lingonsylt (hemkokt), morot (orkade inte plocka fram rivjärn) och kalkonbacon. Juice i glasen och sugrör bara för att det är kul! :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

En månad kvar....

Nu gäller det! Snart ska de där träningstimmarna förvaltas. Jag är nervös men mest förväntansfull. Den här sista månaden gäller följande upplägg...

Träna klokt! Inte överdriva, inte försöka ta igen missade pass. Försöka hinna 3 långpass till innan jag börjar trappa ner de två sista veckorna.

Äta bra! Även här - inte överdriva, mycket grönsaker, protein, kolhydrater och bra fett. Inte slarva och hoppa över mål.

Hålla mig frisk! Handsprit och happy thoughts :-) Sköljer näsan för att slippa bihålekrångel, äter mycket frukt och försöker sova ordentligt. Kompletterar med en vitamintablett och probiotika.

Tänka rätt! Älskar att kolla banprofil och karta, lägga upp strategier, testa och planera energi. "Se" mig själv svänga in genom marathonporten på stadion. Spurta så gott det går mot mål.... Om man tänker att man kan klara det är mycket vunnet tror jag!

Nu kör vi!

Nya tider nu....

När jag tränade mot halvmaran hade jag en runda där jag brukade springa mina långpass. Över Älvsborgsbron, längs Hisingen bort till Göta älvbron och så hem igen. Springer man kortaste vägen är det runt 13 kilometer. Ibland la jag till någon extrasläng för att få till ett längre pass, men oftast blev det bara runt 13.

Idag sprang jag den rundan för första gången på länge. Sol och ledig dag gjorde att jag kunde kosta på mig ett lite längre "vardagspass". För plötsligt blev jag medveten om att mitt gamla långpass inte kändes speciellt långt längre. Jag kände till och med att jag kunde trycka på lite extra och fick till rätt bra fart under fötterna.

Det gäller att inte fastna i gamla hjulspår....eller träningsrundor.