Powergröten!

Min mage har varit lite urballad de senaste veckorna. Bebis börjar bli stor och lite inre organ får snällt maka på sig. Dessutom har jag börjat äta järntabletter vilket inte direkt hjälper mot magknipet. Värst har det varit efter frukost, kan inte äta för mycket för snabbt (alltid bråttom på morgonen ju) men samtidigt inte för lite för då är jag tokhungrig innan 9. Nu har jag hittat en bra frukost som både håller mig mätt och magen glad. Någon gång innan lunch kompletterar jag med ett litet mellanmål i form av en frukt, macka, ägg eller liknande.

Säg hej till en klassisk havregrynsgröt toppad med lite nyttigheter.

Helt vanliga ekologiska havregryn, inte fibervarianten, kokade i micron. En tesked kokosolja, ett par teskedar osötat jordnötssmör eller en näve nötter, lite chiafrön och bär från frysen (idag blev det svarta vinbär, blåbär fungerar också väldigt bra). Vanlig mellanmjölk till. Dricker juice, vatten eller te. Beroende på vad jag är sugen på.

Idag, då jag kunde äta lite senare och slipper stressa, kompletterade jag med avokadomacka och kiwi!

Kom igång hösten 2014

Nu är jobbet igång på allvar och hämta-lämna-karusellen snurrar på. Bebisen i magen är 24 veckor och 4 dagar gammal, kräver massor av energi och växer hela tiden. 

Det här med att komma igång med träningen går lite sådär. Åkte på en liten förkylning för ett par veckor sedan som inte riktigt vill släppa. Något som inte heller riktigt släpper är den där latmasken, den gamla soffpotatisen, som smugit sig på igen. 

Jag har funderat rätt mycket på det där. Varför känner jag inte längre för att träna? Jag älskar ju att träna och vet att jag mår bättre, får mindre ont i ryggen, mer energi mm mm. 

Självklart är en del av det att det är mycket på jobbet så här i början. Har dessutom sovit lite dåligt de senaste veckorna. Vila är viktigt och jag vill absolut inte sätta någon press på mig i det här läget, men jag kan ändå inte låta bli att fundera över det här med motivation och målsättningar. 

Så här fungerar det för mig - låna gärna mina tips om du vill satsa på att komma igång nu i höst. Varför vänta på nyårslöfte, bättre satsa på att vara i form TILL nyår. Det är 116 dagar dit, heja heja! 

1) Sätt upp ett konkret mål 

Ett konkret mål är inte att må bättre eller att bli smalare. Ett konkret mål är t ex att gå ner x antal kilo, springa milen (eller valfri sträcka) på x minuter eller att klara ett visst lopp. För mig har det här med lopp alltid varit en morot. Det är inte alltid kul att träna men vet jag att jag tränar för något konkret så har jag lättare att komma ut. Ibland när motivationen tryter lite extra brukar jag tänka att det är det här passet som avgör allt. Så är det självklart inte men det funkar för mig :-) 

För tillfället är det ju inte riktigt läge att satsa på lopp men när vännen H berättade att hon gör Tjejklassikern nästa år kunde jag inte låta bli att hänga med i alla fall lite. Bestämde mig för att i alla fall hänga med på Lidingö tjejlopp som går i mitten av september. Bara genom att bestämma det (vi har ju inte anmält oss eller så) kände jag det där pirret i magen och springet i benen. 

Men det kan jag ju inte böra träna för ännu, det får bara finnas med där i bakhuvudet. Frågan är vilka konkreta mål kan jag ha just nu? Så att jag i alla fall kan ta mig ut på något träningspass. Har ni några förslag? 

Spurtar mot mål i Göteborgsvarvet 2011 - 10 månader efter förlossning

2) Skynda långsamt - Ja jag vet det är urtråkigt! 

Efter E's födelse väntade jag till efter efterkontrollen innan jag började träna mer fokuserat. Innan dess hade det bara varit promenader, andningsövningar och lättare coreträning för att få tillbaka magmusklerna. Men även efter tog jag det väldigt lugnt, jag började med att springa 1 - 2 minuter väldigt lugnt, gå en stund och sedan springa lite till. Så där höll jag på och ökade på sakta men säkert. 10 månader senare sprang jag 21 kilometer utan att stanna och gå. Min egen, högst ovetenskapliga, teori är att det är för att jag började så lugnt som jag trots att jag sprungit mycket och i stort sett bara på asfalt aldrig har varit skadad, knappt haft någon "känning" alls i knän eller liknande. 

3) Var realistisk

Det finns alltid tid för träning men var realistisk i din planering. Hänger ihop lite med punkt 2. I början kanske 1-2 gånger i veckan är realistiskt, senare 3-4. Att gå upp klockan 5 för att hinna träna varje dag om du dessutom ska jobba och ta hand om familj mm känns dömt att misslyckas redan från början. Men det kanske fungerar ett par gånger i veckan? 

4) Ladda med bra energi! 

Ät riktig mat som du mår bra av. Ingen orkar träna på bara godis och fika, det kan man ta som en bonus efteråt istället :-) 

5) Det är inte alltid roligt! 

Många kom igång-tips innehåller meningen "Välj en träningsform som du tycker är rolig, det ska vara roligt att träna" eller något liknande. Jag skulle säga, välj en träningsform som är effektiv, det är roligt när du ser resultat. Dessutom tror jag inte att det finns någonting som är roligt precis hela tiden, men jag kanske är lite negativ?

Känner ni er inspirerade att komma igång nu? Jag ska i alla fall börja fundera på om jag inte kan hitta något konkret mål redan nu, eller kanske en muta till mig själv :-)

Lycka till!

After Work

Jobbet är igång och bulan är offentliggjord. Allt gick bra och det är skönt att komma igång men nu är den här morsan trött, trött, trött! I morgon kanske jag bjuder på några kom igång-tips! Häng med då!



Kvällsmellis - visst har vi väl sagt att choklad är nyttigt? :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Lycka i en liten låda!

I början av året fick vi (och de andra hyresgästerna så klart) frågan från vår hyresvärd om vi var intresserade av en pallkrage på innergården att plantera i. Jag nappade direkt och någon vecka senare ställdes kragarna ut och fylldes med jord. Jag fick hålla mig till tåls några veckor innan den värsta frostrisken lagt sig men så snart jag kunde satte jag och min lille medhjälpare igång att plantera fröer. Förgrodde lite i köksfönstret men det mesta planterades ut direkt i jorden.

Första sådden...

Fick så klart lite storhetsvansinne och överskattade lådans storlek något då jag fyllde den med solrosor, luktärtor, morötter, spenat, sallad och persilja. I början av maj såg det riktigt fint och välvårdat ut men när sommarsolen började värma växte allt jättemycket och jag fick flytta bort en del. Men men, man lär sig av sina misstag. 

Att skörda det man själv odlat känns riktigt lyxigt tycker jag och gott smakar det också. Dessutom, pedagog som jag är, tycker jag att det är viktigt att även barn som växer upp i stan lär sig att morötter inte bara kommer i plastpåsar från ICA. Lille E har tyckt att pallkragen (eller lådan som vi kallar den) är jätterolig. Han kanske inte kastar sig över spenaten men äter gärna morötter och gillar att hjälpa till att gräva och vattna. I början var det dessutom väldigt spännande att springa dit och kolla vad som kommit upp. Jag hoppas att det här intresset håller i sig.

Plötsligt börjar det hända saker

För tillfället skördar vi persilja, spenat, ruccolasallad och vanlig sallad. Några morötter är kvar också men de är snart uppätna. Jag, som egentligen inte alls har några gröna fingrar, planerar redan för fortsättningen för "lådan". I höst vill jag fylla den med vårlökar så att vi kan plocka in tulpaner, påskliljor och annat till våren. Nästa sommar ska den bara innehålla ätbara saker. Vill testa ärtor, rödbetor kanske och en jordgubbsplanta.

Rekordmorot

Dagens skörd

Fortsättning följer...

Back in business!

Säger hej då till en lång och härlig sommarledighet. I morgon är det tillbaka till vardagen med jobb och förskola igen. Det känns faktiskt helt ok. Lärare som jag är har jag haft långledigt och den här sommaren har jag verkligen kopplat av och kopplat bort allt vad jobb och måsten heter. Det behövdes efter en tuff vår då jag inte mådde särskilt bra.

Nu mår jag bra, önskar bara att jag var lite piggare men hoppas att de där järntabletterna som jag börjat knapra ska avhjälpa detta. Jag tycker nästan alltid att det är roligt att komma tillbaka efter semestern, träffa alla härliga kollegor igen, planera nya utmaningar för eleverna (som har en dryg vecka ledighet kvar), komma in i rutiner och kanske lite nya vanor. Hösten är lite grann som nyår tycker jag, ett tillfälle till nystart att komma igång.

Just i år känns det så klart lite extra kul att komma tillbaka till jobbet då bara några känner till den lilla bulan på magen. Innan jag gick på semester var jag i vecka 13 och i morgon är det 21 fulla veckor. Jag har vuxit en del om man säger så :-)

Rutiner och goda vanor till trots, en sak kommer jag att sakna mycket. De där, visserligen ganska tidiga, men väldigt långsamma morgnarna med Bolibompa på sovrums-tvn och långa frukostar i vardagsrummet. Är inget stort fan av att stressa på morgonen, försöker planera så gott jag kan dagen innan men vet att det alltid händer något så att det blir bråttom i alla fall. Därför mina vänner, nu säger jag godnatt!

Planen...

Bulan växer men jag blir piggare och piggare. Så pass att jag faktiskt får gjort någon slags fysisk aktivitet varje dag. Varannan dag promenerar jag och varannan dag kör jag lite hemmastyrka. Såklart fortsätter jag med min kravlösa stil, inga måsten, bara för att jag vill och kan.

Blandar övningar från den här utmärkta boken...



...men anpassar övningarna till dagsform och vilka redskap jag äger (inte så många men tillräckligt). Lyfter lugnt och kontrollerat med stenkoll på bäckenbotten och core. Det känns bra och jag känner mig stark, så pass att jag faktiskt funderar på om jag inte behöver en lite tyngre kettlebell!

Vi får väl se hur det blir med den saken!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Kravlöst...

Mår så sanslöst mycket bättre nu än för några veckor sedan. Är fortfarande ganska trött men även det börjar lätta.

Det skönaste är nog faktiskt att mat smakar gott igen! Väldigt, väldigt gott... Vet inte om jag tror på det där med cravings men jag kommer på mig själv med att äta mycket spenat, nektariner, jordgubbar och färska plommon. Fast det är nog sådant jag äter mycket av varje sommar. Tyvärr är jag lite mer godissugen den här graviditeten än förra men jag försöker hålla mig till en dag i veckan. En och annan bulle och glass kanske slinker ner, men inte mer än en vanlig sommar.

Jag har inte anpassat vad jag äter åt något håll. Försöker få i mig lite mer fisk och är kanske lite mer noggrann med mellanmål. För övrigt...kravlöst!!




Vad gäller träning är jag inte riktigt igång ännu, tröttheten har gjort att jag har svårt att hitta kontinuitet. Men nu tror jag att jag har en plan. Mer om den en annan gång... Löpning känns inte bekvämt men promenader gör mig nästan lika flåsig. Styrka och rörlighet känns nödvändigt för att orka och förhoppningsvis slippa ryggont.

Idag blev det en ganska lång promenad (vägrar kalla det power walk) med E i joggingvagnen. Skippar det här med klocka, går så långt jag orkar och hinner den dagen...kravlöst ni vet!




För övrigt har den här sommaren så här långt varit precis vad jag behövde. Vi har inte haft något direkt inplanerat, bara gjort korta utflykter och varit turister i vår egen stad.

Jag har läst ett gäng med böcker, bakat bröd, pysslat lite, varit ute mycket och bara vilat. Kravlöst är modellen! I slutet av månaden har vi en resa inplanerad, då hoppas jag ha hunnit ladda upp ännu mer energi!




Hejade på cyklister under SM-veckan i Borås

Sedan var det ju det här med bloggandet. Jag känner inte för att lägga ner just nu, men tror att den får bli lite mer kravlös den också. Jag kommer uppdatera, men kanske lite mer oregelbundet. Följ via mail eller gilla på Facebook för att inte missa något :-)

Önskar er en fortsatt skön sommar, låt den bli så kravlös som ni vill att den ska bli!

Vi hörs!!

- Posted using BlogPress from my iPhone