Vad händer sen?

Jag har börjat fundera på livet efter Stockholm Marathon. Jag vet inte om det är ett gott tecken eller vad, men kan inte hjälpa det. Nu vill jag ta mig igenom de där 42 kilometrarna med hedern i behåll... därefter drömmer jag om snabbhet, om muskler, om varma sommardagar perfekta för morgonträning, om ledighet och avkoppling och kanske ett lopp eller två på höstkanten, lite kortare och lite snabbare.

Men det är då och nu är nu! 

Gammal bild, riktigt så här mycket sommar är det inte ännu!